Vi möttes inte vid någon särskild tidpunkt i livet, inget särskilt årtal
för det var som att vi alltid existerat
Du imponeras av alltinghur jag rör mig hur jag för mig vad som gör mig till mig
och det är fint
Vi gick på tivoli och åkte bergochdalbana
vi tog oss aldrig därifrån för vi hade så jävla roligt!
Varje karusell gav en ångestladdad kick av skräckblandad förtjusning
jag ville ha mer, du gav mig mer, vi gav mer
Tills jag kräktes.
1,5 år gammal skit låg framför mig och jag fick nog
Jag åker inte karuseller längre
På marken är det tryggt,
där gruset skrapar under mina sandaler när jag ritar cirklar med skospetsen
jag älskar din blogg sandra! och åk till grekland, det tycker jag låter fantastiskt!
SvaraRadera