Imorgon skriver jag två (jobbiga) tentor och sen på lördag åker vi bil till stockholm och befinner oss på dagen framför avresan till Aten. Jag pratade med min pappa i telefon igår och frågade om han var nervös "Nej. Inte nervös. Jag är kallblodet, som en lizard...vahettere på svenskan...ödlan! Jag är aldrig nervös. Bara glad. Happy! Full förväntan, du vet?"
Elisia är ganska förberedd. Hon packar, donar, låtsaspratar i telefon med morfar, bestämmer färdsätt till grekland och tycker buss vore roligast. Jag brukar peka på flygplanen och säga att vi ska snart vara så högt upp i luften. I morse såg hon ett flygplan och sa "Mamma? Hur ska vi rymmas i ett sånt däääär litet flygplan uppe i luften? Det är ju så himla litet juuu.." Jag försökte dra en pedagogisk förklaring hur ett litet plan uppe i luften kan vara lika stort som ett flygplan på marken. Sen pratade jag bort det med annat när Elisia frågade "men varför då daa?" på allt jag sa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar