Idag hinner jag inte med någon krävande, om än nödvändig, problemlösning och tiden börjar ta slut.
Jag blir stressad av bara tanken, men - MEN - som jag tidigare nämnt så är jag stresstålig utöver det vanliga. Ni kan ju gissa hur det gick imorse när jag skulle ta mig an ett granatäpple. Elisia, som satt på köksbänken, klappade mig på axeln och sa lite försiktigt "kannse jinga mommo...?"
Vid lite eftertanke....
Stress är en relativ bedömning och min står i korrelation med alldeles för hög koffeinhalt, kärleksbekymmer och frustrationen av att inte ha några vinterskor än när det är -18 grader och 2 km till jobbet. Bland annat alltså.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar