Min morfar och Elisia förra sommaren.

Jag minns somrarna hos mormor och morfar när vi gick barfota i gräset, plockade mask i komposten och brände humlor, som vi plockat bort vingarna på, med förstoringsglas när solen låg på. Jag minns hur vi brukade fylla vattenmätaren som stod intill en liten nedgången trapp brevid altanen i ett försök att lura morfar att det hade regnat jättemycket just där alldeles nyss. Morfar flinade alltid och låtsades bli så förvånad hur det kunde vara möjligt att han missat den skuren eftersom han kontinuerligt registrerade nederbörden i ett anteckningsblock.

När sensommarvärmen tryckte på brukade vi dricka sockerdricka med vaniljglass och tjuva sockerbitar när vi trodde att ingen såg. Vi trängdes i en bäddsoffa i mammas gamla flickrum och smög in i det obehagliga pannrummet när alla hade somnat för att kolla vem som var modigast.

Men det bästa var alltid att få följa med morfar till garaget och tälja gubbar med en slö kniv.

Han ställde upp alla på hyllan ovanför sina verktyg och sa att hans barnbarn kan minsann snickra!

Men så går åren, vi blir blir äldre, spenderar inte två veckor av sommarlovet hos dom, firar inte alltid jularna tillsammans som vi brukade göra när vi var små och hälsar slutligen på allt mindre. Varje gång vi ses förfäras jag över hur gamla och orkeslösa de har blivit; i trappan har det installerats en sitthiss efter att morfar fick en stroke, jordgubbslandet är övervuxet och bilen står oanvänd i garaget.

Men alla minnen finns kvar eftersom allt ser precis likadant ut som det alltid har gjort. Mormor har sparat teckningar i en pärm som vi syskon och kusiner ritat, dom täljda gubbarna står fortfarande på hyllan i garaget och vattenmätaren står kvar, vindpinad och rostig efter alla år.

Det känns helt ofattbart att min morfar inte lever längre, att huset ska säljas och att mormor har förlorat sin livskamrat hon skulle ha firat sextio år tillsammans med i sommar.

Jag kommer att sakna min morfar med stora öron, skjortan instoppad i byxorna och en hörselapparat han sällan använde bara för att retas med mormor.